Idag var vi på utvecklingssamtal på dagis, gällande Elis, vilket jag väntat på. Här hemma är det mycket slagsmål och skrik och bråk med Vega, och han svär ibland (mitt fel) det viftas med pinnar och ska gärna brottas och jag undrar om han är likadan på dagis.
Men inte behövde jag oroa mig för mitt älskade hjärta, det var idel beröm från personalens sida. Mammahjärtat svämmar över av stolthet; Elis var enligt dem alltid go och glad, uppfinningsrik och kreativ, underbar fantasi, rolig historieberättare och han lekte bra med alla barnen. Han är alltid positiv oavsett vad personalen föreslår att de ska göra och leker gärna ute. Vad de kunde se kunde han hantera alla situationer och behöver inget behov av extra stöd.
Så roligt att höra! En lättnad att höra att han har många vänner och kan leka med alla, det hoppas jag han kan fortsätta med hela livet.
Det enda jag glömde fråga var om han äter bra på dagis, eftersom han är så kinkig med det hemma. Men eftersom de inte nämnde det så antar jag att det funkar bra även det!
Det enda sorgliga var att personal har blivit uppsagt, en av våra favoriter. Vi får hoppas att han får komma och jobba mycket som vikarie istället!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar