Först var det tänkt att ankorna "ducklingsarna" skulle möta döden till hösten och hamna i en gryta. Sedan blev vi polare, sådana bästa polare man bara kan bli när man gräver efter mask tillsammans varje dag hela sommaren och vi bestämde att de skulle få överleva. Men det blev väldigt krångligt i och med att minusgraderna kom och jag måste kånka vatten en längre sträcka. Och de bajsar en hel del om man säger så...så nu är deras dagar räknade. Eller dee lever redan på övertid eftersom de hade bokat biljett till sjunde himlen redan i helgen men bödeln på gården just nu är lite upptagen. Så jag passar på att ge dem lite extra god mat nu och gosa lite mer för plötsligt en dag när jag kommer hem kan de vara borta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar