Vega har fått mina gula fläckar i ögonen, det är roligt tycker jag!
I alla fall hade vi besök i helgen av min vännina och deras treåriga son. Och jag var tvungen att le när han fick sina utbrott. Tack Gode Gud, han är precis likadan som Vega! Det var som att ta Vega och sätta i hans kropp och röst, det var samma gnäll, skrik, protester, trots och klagan. Det är jobbigt att vara förälder till ett konstant gränstestande skrikande barn, men jag blir lite varm inombords av att veta JAG ÄR INTE ENSAM!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar