Jag tror vi låg och sov väldigt djupt när brandvarnaren på bottenvåningen börjar tjuta. Direkt när man förstår vad det är som låter dunkar hjärtat i 200 och jag famlade efter glasögonen - jag HATAR det där, att jag inte ser något alls utan glasögon eller linser!
Jag och Fredrik studsar ur sängen samtidigt och nerför trappen och samtidigt rusar tankarna runt i huvudet, om det brinner vart är brandsläckarna, hinner vi rädda barnen, och vart FAN brinner det?!
Som tur var så var det falskt alarm, och vi vet inte alls varför en av brandvarnarna valde att börja tjuta sådär mitt i natten. Klart är att man blir väldigt skärrad trots att det inte är något, så man kan inte ens föreställa sig hur man skulle känna om det verkligen brann.
Men såhär i juletider med många tända ljus och kastruller på spisen; glöm inte kontrollera era ljus och andra riskkällor, se till att ha brandvarnare som fungerar och många brandsläckare lätt tillgängliga!
När vi lugnat oss lite kom också förvåningen. Barnen vaknar en eller flera gånger varje natt - om jag så mycket som tänker på att släppa en fis så vaknar antingen Lisa eller Vega direkt - men den här natten sov de. En brandvarnare tjuter riktigt högt men ingen av barnen så mycket som tittade upp och både Elis och Vega förnekade att de hört något när jag frågade på morgonen. Sedan undrar man ju också varför den gick igång bara sådär utan anledning, är det någon i huset som ville förmedla något (typ, ni ska aldrig få sova en hel natt, sover barnen så måste ni vakna av nått annat...)? Spooky mohahahaha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar