Tänk att den här lilla (ful)söta flickan kom till oss 121212 för precis fyra år sedan!
Och som alltid nu när barnen fyller år blir jag gråtmild och får lätt ångest över att tiden går så fort.
Jag hade köpt en klänning i stl 104 och den var nästan trång! När vi mätte förra veckan var hon 102 cm lång.
Annars så påminner Vega så otroligt mycket om hur jag var, och känner igen mig massor i hennes beteende. Hon grinar för allt, och gnäller jämt. Hon fryser alltid, precis som jag, och vill alltid gå in istället för att vara ute och ha kul. Hon sitter gärna och pysslar för sig själv länge, länge, med dockor eller barbie (just nu).
Vi kämpar för fullt för att få henne helt avvand med att suga på tummen. Hon har fortfarande blöja på natten, men hon kissar inte alltid i den. Just nu får hon Laktulos varje dag, för magens skull.
Det är ganska synd om henne, Elis bossar över henne och Lisa river henne i håret så stora tussar lossnar, slår, puttar och river henne och Vega gör nästan aldrig motstånd! När hon får vara ensam är hon helt underbar och otroligt roande att lyssna på, samtidigt som hon kan slå bakut och sätta sig på tvären på det mest irriterande sätt.
Trotsen och utbrotten har dock blivit mycket bättre och förut kunde det vara flera gånger varje dag - nu kanske nån enstaka gång i veckan. TACK och lov! Det har varit otroligt jobbigt.
Eftersom hon haft så mycket ont i benen och mycket blåmärken har vi varit till doktorn och blivit undersökt samt tagit prover. De stack henne 7 (!) gånger innan de fick till proverna och även om hon hade Emla så gjorde det ont men hon var såååååååå duktig! Lugn trygg mamma = lugnt barn. Tapper tjej!
Oftats lägger vi henne i vår säng och sjunger en sång på kvällen, och när vi lägger oss bär vi henne till hennes (eller Sabinas säng) I november skrek hon varje natt, men sedan en vecka tillbaka har hon faktiskt sovit ganska bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar