Innan barnen kom var det noga med omgivningen för att jag skulle kunna sova. Det skulle vare kallt, mörkt och tyst. Annars var det kört. Jag kan säga att det ändras allteftersom antalet barn anländer! Numera har jag utvecklat en extra egenskap; att kunna sova hursomhelst.
En märklig syn mötte min man när han kom hem inatt.
Jag låg ner och ammade Lisa, och för att få henne att fortsätta sova lika bra som nere i vardagsrummet dagtid så hade jag en lampa tänd. För att det inte skulle vara så tyst hade jag öppnat dörren till badrummet och satt på fläkten, ett jäkla oljud enligt mig men vad gör man inte?
När hon ammat klart försökte jag flytta undan mig lite, men jag hade henne ändå i min ena armhåla. Det var kallt i sovrummet och jag frös, så jag lyckades nå en tröja som Fredrik hade på sängen som jag trädde över ena armen. Sedan la jag mig på rygg och somnade, med armarna utsträckta åt sidorna som Jesus på korset. Med ena patten framme, omgiven av amningskupor, och en bebis under armen.
Så där låg jag till allmän beskådan och sov så skönt när maken kom hem. Inga konstigheter.
Haha japp odla gurka :) förra året fick gubben för sig och göra det, nu tänkte ja göra de ist ;)
SvaraRadera